Sök:

Sökresultat:

659 Uppsatser om Kreativt lärande - Sida 1 av 44

Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Ett kreativt samarbete

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Ett kreativt samarbete

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

SjÀlvkÀnslan och ett kreativt arbetssÀtt: en undersökning
med bild och form i Ă„k 4

Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssÀtt kunde stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod pÄ en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i Ärskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkÀtfrÄgor och strukturerade observationer. Barnen fick arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.

Musikaliskt lÀrande : Musikers syn pÄ sitt musikaliska lÀrande

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Kreativt skapande med hjÀlp av skisser : - en vÀg att förena tÀnkande och handling i frisörutbildningen

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen pÄ frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjÀlp av skissen kan överbrygga inlÀrnings- och förstÄelsesvÄrigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer gjordes. TvÄ lÀrare och fyra elever deltog i studien och besvarade frÄgorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlÀrning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrÄn egna förutsÀttningar. Skissen anvÀndes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

Sociala relationer, samverkan och effekter av medlemskap i ett kreativt nÀtverk: En studie av pÄverkande faktorer för den upplevda nyttan av nÀtverksmedlemskap

Syftet med studien Àr att beskriva sociala relationer, samverkan och effekter av medlemskap för den upplevda nyttan av medlemskap i ett kreativt nÀtverk samt att förklara hur styrkan i sociala band, tillit, instÀllning till gÄvor, instÀllning till bidrag, och likheter pÄverkar kunskapseffekter och resultateffekter i ett kreativt nÀtverk. Kreativa nÀtverk Àr lokala företagsbyar av smÄskaliga kreativa företagare som Àr verksamma inom den kreativa nÀringen, sÄsom design, dans, musik, media. Det utmÀrkande för företag inom den kreativa nÀringen Àr att de tillhandahÄller produkter som har ett symboliskt vÀrde för kunden sÄsom image, idéer, kÀnslor och upplevelser. Kreativitet Àr en individuell egenskap och en social process som Àr beroende av samspelet med andra individer, sÀrskilt andra kreativa aktörer. Studien genomfördes som en survey vid ett kreativt nÀtverk, data samlades in via enkÀter, och det insamlade materialet analyserades med statistiska metoder.

SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Sista avgÄng

Arbetet Àr den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet Àr en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhÀlle dÀr nÀstan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. DÀrför mÄste alla 14-Äriga flickor genomgÄ en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till sjÀlva projektarbetet hör Àven en essÀ dÀr jag diskuterar dystopins natur..

Den ?inre konstnÀrens? agenda och tidtabell : En undersökning om flöde och torka i skaparprocesser

Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstÄnd och flöde. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ vad som driver mÀnniskor att skapa inom omrÄdet för lÄtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ?skrivkramp? och finns det nÄgon metod för att upprÀtthÄlla ett kreativt flöde?Jag har intervjuat sex personer som alla Àr verksamma som lÄtskrivare och artister samt anvÀnt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstÄ av mÄnga olika anledningar.

Var Àr vi nÄgonstans? : En observationsstudie kring omsorgspersonalens anva?ndande av klargo?rande kommunikation i det dagliga arbetet fo?r personer med demens

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Vad Àr estetiskt lÀrande? FrÄn empiri till teori

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Kreativa arbetsmetoder : tre samtal om hur landskapsarkitekten gör

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Det var en gÄng en idé... : Ledningens roll för stimulation till kreativitet och tillvaratagande av anstÀlldas idéer

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anstÀlldas kreativa förmÄga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anstÀlldas idéer..

LivslÄngt lÀrande : en studie om orkestermusiker i "den tredje a?ldern"

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

1 NĂ€sta sida ->